Kategoriarkiv: Organisera

Ekonomisk förening

Kooperativa företag kan drivas i olika företagsformer. Ekonomisk förening är ofta lämpligast eftersom lagstiftningen är anpassad till det demokratiska ägandet. Ekonomisk förening är också ett sätt att garantera att inflytandet stannar kvar hos de som är närmast berörda.

En ekonomisk förening ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna kan delta i verksamheten som konsumenter eller andra förbrukare som leverantörer, med egen arbetsinsats eller genom att utnyttja föreningens tjänster. En ekonomisk förening bildas av minst tre fysiska eller juridiska personer. De ska ta beslutet att bilda föreningen, anta stadgar, välja en styrelse samt en eller flera revisorer. När man bildar en ekonomisk förening måste den registreras hos Bolagsverket. Föreningen får också rättskapacitet i och med registreringen. Rättskapacitet innebär bland annat att föreningen kan vara part inför domstol samt att den får olika rättigheter och skyldigheter. En ekonomisk förening är bokföringsskyldig och måste i vissa
fall betala arbetsgivaravgifter. Medlemmarna i en registrerad ekonomisk förening är inte personligt betalningsansvariga för föreningens skulder utöver insatsen. (Källa: Handbok i lokal finansiering, www.skatteverket.se)

Gemenskapsföretag

Gemenskapsföretag är ett nytt sätt att se på och organisera företag. Man utvecklar allmännyttiga verksamheter till livskraftiga företag.
Ett Gemenskapsföretag organiserar fysiska och/eller juridiska personer med ett gemensamt intresse och består av en primärorganisation (ideell förening) och en eller flera sekundärorganisationer (aktiebolag).
Den ideella föreningen är den samlande kraften för alla som vill delta. I föreningen mobiliseras, frigörs och kanaliseras gemenskapsenergin för de gemensamma målen. Bolaget bedriver den affärsmässiga verksamheten under formell självständighet, på uppdrag och inflytande av den ideella föreningen. Aktiebolagets ändamål är ideellt – vinsten återinvesteras oavkortat till verksamheten. (Källa www.gemenskapsforetag.nu)

Ideell förening

En förening är en sammanslutning av fysiska och/eller juridiska personer som tillsammans verkar för ett gemensamt ändamål. En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. Den ideella föreningen uppfyller villkoren för att vara en juridisk person om den har bildats av minst tre personer, antagit stadgar som reglerar namn, syfte och beslutsgång samt tillsatt styrelse. En juridisk person har rättskapacitet,  vilket innebär att den kan ha tillgångar och skulder samt ingå avtal och vara part inför domstolar och myndigheter. En ideell förening är bokföringsskyldig om dess tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor eller om föreningen bedriver näringsverksamhet. Enskilda medlemmar har inte något betalningsansvar för föreningens skulder eller andra
förpliktelser. En företrädare för föreningen, vanligtvis en styrelseledamot, kan dock i vissa fall bli betalningsansvarig för föreningens skatter och avgifter. (Källa: www.skatteverket.se)

Läs mer om ideella föreningar på
– www.forening.se
– stadgar för stadgar för en ideell förening.
föreningslivets ordlista

Samfällighetsförening

En samfällighetsförening bildas för att förvalta en eller flera samfälligheter. Exempel på samfälligheter är vägar, grönytor, lekplatser, garage, parkeringsplatser, skogsområden m.m. som bildats genom lantmäteriförrättning för att tillgodose behov av t.ex. garage som finns hos flera fastighetsägare i ett område. En fastighets del i samfälligheten uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att samfälligheten bildas. Den som äger fastighet med andel i en samfällighet brukar kallas för delägare i samfälligheten. En samfällighetsförening ska registreras av Lantmäteriet. (Källa www.skatteverket.se och www.lantmateriet.se)

Sparkassa

En spar- och låneförening (så kallad sparkassa) är en ekonomisk förening som vid varje tillfälle
1) har högst 1 000 fysiska
personer som medlemmar till medlemmar
2) bara antar personer som ingår i en i förväg identifierbar begränsad krets och att denna krets anges i stadgarna
3) tar emot återbetalningspliktiga medel bara från medlemmarna eller från finansiella företag
4) har till ändamål att bara med sådana medel som avses i 3 tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna
Medel som placeras i ett företag som driver inlåningsverksamhet omfattas inte av insättningsgarantin. Inlåningsföretag får ta emot högst
50 000 kronor per konsument.

En spar- och låneförening ska ansöka om registrering enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, samt anmäla verksamhet enligt
lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. En spar- och
låneförening är alltså både ett inlåningsföretag och ett finansiellt institut. Inlåningsföretag/finansiella institut står inte under FI:s tillsyn men FI kontrollerar ägare, ledning och de interna reglerna om penningtvätt.
Ändringar i ledning eller ägare ska anmälas till FI. I samband med ansökan ska en avgift på 26 500 kronor betalas till FI på plusgiro 95 4017-0 eller bankgiro 5050-6922. Ange på betalningsavin vad betalningen avser. Dessutom tar
FI årligen ut en tillsynsavgift (www.fi.se).

Stiftelse

Stiftelselagen talar om vanliga stiftelser, insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser och pensions- respektive personalstiftelser. Till vanliga stiftelser tillhör bland annat avkastningsstiftelser, familjestiftelser med mera. Bestämmelse om hur en stiftelse bildas, förvaltas, bokförs och upplöses står i Stiftelselagen (1994:1220).
En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ingen
kan vara delägare i, eller medlem i en stiftelse. En stiftelse står under tillsyn av en länsstyrelse. Hur egendomen ska användas och vem eller vilka som är förmånstagare, styrs av en stiftelseurkund.(Källa www.skatteverket.se)

Studiecirkel

Lokalt utvecklingsarbete passar ofta bra att göra i form av en studiecirkel. Alla studieförbund kan hjälpa er med detta, ni väljer själva vilket studieförbund ni vill samarbeta med.

Vad är en studiecirkel?
En studiecirkel är en mindre grupp människor som tillsammans studerar ett ämne, eller fördjupar sig i ett gemensamt intresse. Cirkeln är en rolig och effektiv studieform, där gruppen tillsammans med cirkelledaren planerar studierna. Tillsammans väljer man studiematerial, vad man ska fördjupa sig i och vad man ska göra mellan sammankomsterna.

Förutsättningar som gäller är att det skall vara en liten grupp om minst tre personer, inklusive ledare. En cirkel pågår under minst tre sammankomster, dock minst nio studietimmar. Gruppen skall ha ett mål med sina studier och avsluta sin cirkel med en enkel utvärdering, över vad man uppnått med sin verksamhet.

Hur går det till?
Ofta pågår studiecirkeln några månader, men den kan vara både kortare och längre. Man brukar träffas en gång i veckan, dag- eller kvällstid, men det är även möjligt att träffas oftare eller mer sällan. Vad som skall göras mellan träffarna beslutar gruppen gemensamt. Var och ens bidrag för cirkeln framåt.

Hur startar jag en studiecirkel?
Du tar kontakt med ett av de nio studieförbund som finns så hjälper de dig att komma i gång. Vilket studieförbund du väljer kan bero på vilka rörelser som står bakom förbundet eller vilket förbund som är bäst på just det ni valt att jobba med.

Läs mer på Folkbildningsförbundets sida: www.studieforbunden.se