Etikettarkiv: 2-3 timmar

Avancerad mindmapping

För att stimulera kreativitet och hjälpa deltagare att minnas det som sagts och vara aktiva kan avancerad mindmapping vara till hjälp. Under tiden som samtal pågår får någon eller några deltagare i uppgift att skissa ner det som sägs, både med hjälp av bilder, ord och symboler. Man kan välja mellan att använda den kreativa mind mappen som vägledning i frågan eller att komplettera den med skriftliga anteckningar.

När
När man önskar engagera fler sinnen under planeringsmöten och när mötet ska stimulera både kreativitet och minne.

Hur lång tid
Görs fortlöpande under mötet.

För hur många
Kan både göras i mindre grupper eller på ett stort papper framför en större församling. Viktigt är att samtliga deltagare kan se vad som finns på pappret.

Barriärbrytaren

Barriärbrytaren
Barriärbrytaren

Barriärbrytaren används för att planera inför start av projekt och för att följa upp under pågående projektarbete. Metoden tar en till fyra timmar att genomföra och passar för en eller flera parallella gruppen med 6-8 deltagare. Resultatet är en överenskommelse om konkreta handlingar för projektets förverkligande.En processledare som är oberoende i förhållande till projektet är att rekommendera vid genomförandet av metoden.

Barriärbrytaren är ett verktyg för projektplanering. Systematiskt beaktar deltagarna de olika hinder som kan uppkomma för att uppnå syftet med projektet. Därutöver tittar man också på vilka handlingar som behövs för att lösa problemen. I slutet av denna övning gör grupperna en tidsplan för sitt projekt för de kommande tre månaderna. Här jobbar gruppen med vilka konkreta handlingar som deltagarna i gruppen skall praktisera för att nå sina mål. Till sist gör gruppen en tidslinje med konkreta uppdrag och rollfördelning.

Fantasistudion (Power of Imagination Studio)

I fantasistudion får deltagarna använda sin fantasi för att gestalta problem, vilket ger näring åt kreativ problemlösning. Vid ett stort antal deltagare delas dessa fördelaktigen upp i mindre grupper.

Metoden består utav tre faser. I den första fasen presenterar deltagarna sina problem och farhågor. Kritik och klagomål tas upp för diskussion så att de förstås och kan utgöra grunden för nya lösningar. Andra fasen fokuserar på fantasi och framtidsvisioner. Deltagarna får i uppgift att fantisera om en framtid inom organisationen eller samhället utan problemen från fas ett. Fantasierna får gärna vara icke-realistiska och abstrakta. Utifrån dessa fantasier ska deltagarna nämligen skapa små dramer som de sedan spelar upp för varandra. Fas två syftar till att förbättra deltagarnas samarbete och att främja ett tänkande som frångår mentala hinder och ramar. Idéerna översätts sedan till vanligt språk. I den tredje och sista fasen arbetar mindre grupper parallellt utifrån de teman som uppkommit under tidigare steg. Mål och styrkor diskuteras och en plan inför kommande arbete med frågan skrivs. Planen är mycket viktig inför det fortsatta arbetet med frågan. Grupperna granskar varandras planer och är fria att korrigera dem. Arbetsgrupper bildas och så har ett flertal kreativa och hållbara projekt skapats.

När
Metoden är bra vid både förändrings- och samarbetsarbete. Särskilt bra fungerar metoden vid diskussioner mellan människor på olika hierarkiska nivåer, eller där deltagare ogillar att tala inför större grupper.

Hur lång tid
Processen kan ta flera dagar, men också klaras av under en dag. Tänk på att avsätta tid för förberedelser.

Resultat
Metoden får deltagarna att omvandla problem och kritik till kreativa projekt att arbeta vidare med. Metoden uppmanar till kreativitet och gemensamt engagemang.

För hur många
Tolv till 120 personer.

Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler

Geniet i dig (Think Like a Genius)

Alla metoder behöver inte utgå från verbala uttryck. Geniet i dig erbjuder istället modellbyggande som en väg till lösningar. Varje deltagare får välja ut en fråga eller ett problem att arbeta vidare med. I nästa steg får deltagaren bygga en tredimensionell modell som ska uttrycka hens tankar kring frågan. Modellerna presenteras sedan för resterande deltagare eller, om många människor deltar, för deltagarna i den egna gruppen. Slutligen visas modellen för andra mer eller mindre inblandade som får ställa frågor och utmana både sin egen och kreatörens kreativitet.

 

När
När språkliga eller kulturella antaganden och hinder ska överbryggas och för att utveckla människors kreativitet vid sökande efter lösningar.

Hur lång tid
Tre timmar till en dag.

Resultat
Kreativa och öppensinnade deltagare som öppnar upp för tolkningar och nytänkande.

För hur många
Tolv deltagare och uppåt.

Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler

landsbygd 2.0

Landsbygd 2.0

Landsbygd 2.0 är en metod för samtal kring lokal utveckling.I Landsbygd 2.0 kommer vi lyfta fram idéer för lokal utveckling genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar.

Materialet finns att beställa från Hela Sverige ska leva, men går även att ladda ner. Materialet består av 9 kort, 1 duk och en processledarmanual. Här kan du ladda ned materialet till metoden.

När?
Som uppstarten av ett gemensamt arbete

Hur lång tid?
ca 2,5 – 3 timmar

Resultat
Varje grupp får fram en gemensam plan för bygden som man kan arbeta vidare med.

För hur många?
Max 8/grupp och nästan hur många grupper som helst.

Snackverkstaden (Conversation Café)

Caféerna kan användas både för att öka social sammanhållning i en grupp, som en övning i att öppna sig för främmande människor, som en chans att ventilera tankar eller för att behandla särskilda frågor. De kan hållas på offentliga platser, som caféer, eller som en del av en konferens eller möte. Metoden vinner på regelbunden upprepning på samma fysiska plats eller i samma sammanhang.

Samtalen i en snackverkstad följer en särskild struktur och vid varje bord finns en värd som har till uppgift att uppmärksamma och säkerställa kvalitén på samtalet. Utöver detta har värden samma funktion som resterande deltagare – att bidra till samtalet. Samtalet struktureras i fyra rundor: Under runda ett ska samtliga deltagare presentera sig och ägna en till två minuter åt det bestämda ämnet. Under runda två får deltagarna möjlighet att under ett par minuter reflektera djupare över ämnet. Den tredje rundan är ingen runda utan utgörs av en öppen dialog kring ämnet. I den fjärde och sista rundan får varje deltagare chansen att yttra en sista kommentar. Det är viktigt att deltagarna, under hela samtalet, lyssnar, vågar prata och är öppna för de som är där och det som sägs. Under en snackverkstad får inga arbetsgrupper formas och ingen får marknadsföra organisationer, events, personer eller agendor. Här ska samtalet och inte handling stå i fokus.

När
För ökad förståelse och för att komma ifrån roller som presentatör och åskådare. Metoden skapar öppna och intensiva samtal, både mellan människor som inte tidigare träffats och för redan bekanta i till exempel en utvecklingsgrupp.

Hur lång tid
1 till 1,5 timme. Vid behov kan samtalen göras kortare.

Resultat
Ett öppet och engagerat samtal om ett givet ämne där alla deltagare får göra sin röst hörd.

För hur många
Tre till åtta deltagare per bord, inklusive värd. Antalet bord begränsas endast av lokalen.

Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and

Styrkebaserad utveckling (Appreciative Inquiry)

Metoden frångår problemanalys för att istället analysera den positiva kärnan hos det som ska förändras och utgår från denna för att finna nya lösningar. Styrkebaserad utveckling kan utföras på många olika sätt. Vilket man väljer beror på gruppens specifika behov och önskemål, men alla tillvägagångssätt ska bygga på de fyra nyckelfaserna.

Nyckelfaserna
Upptäckt (Discover) Här identifieras och undersöks nutida styrkor i organisationen eller bygden – vad är bra just nu?
Dröm (Dream) Här presenteras förhoppningar och visioner om framtiden.
Design (Design) En kollektiv design eller plan för att göra verklighet av visionerna tas fram. Förverkligande (Destiny) Designen förverkligas genom aktiviteter och förändringar för ett bestående resultat av hög kvalitet.

Utifrån nyckelfaserna kan diskussionsfrågor utformas, antingen av deltagarna själva eller av den som förbereder mötet. I anslutning till nyckelfaserna bör ämnet i fråga, det ni vill förändra, skrivas ner. Styrkebaserad utveckling går, som nämnt ovan, att utföra på flera olika sätt, både i större grupper och mellan enstaka personer. Ett exempel på ett utförande är att använda sig av den positiva intervjun.

Intervjun hålls mellan två personer som turas om att ställa frågor till varandra. Frågorna ska belysa positiva upplevelser och organisationen eller samhället i sin bästa form och kan utformas på detta sätt:
– Beskriv en höjdpunkt du upplevt i din organisation/community/samhälle då du var som mest engagerad och driftig.
– Vad låg bakom denna upplevelse? Hur drivs organisationen/communityt/samhället när sådana höjdpunkter uppnås?
– Beskriv vad du värderar högst hos dig själv, ditt arbete och din organisation/community/samhälle.
– Beskriv din drömorganisation/community/samhälle om tio år. Hur ser det ut? Vad är annorlunda? Hur har du bidragit till att det blivit på detta sätt?

Svaren på frågorna kan sedan presenteras i en större grupp och utgöra underlag för vidare utvecklingsarbete.

När
När gruppen önskar arbeta med förändring genom en process som fokuserar på det positiva och där lyssnandet är viktigt.
Hur lång tid
Genomförandet kan sträcka sig mellan några timmar och flera månader. Metoden kan också bli en del av den dagliga verksamheten.
Resultat
Resultaten efter AI spänner ofta över flera områden. Under processen utvecklas inte bara utvecklingsämnet i fråga, utan också de personer som ingår i processen.
För hur många
20 till 2000
Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler