Etikettarkiv: planer

Barriärbrytaren

Barriärbrytaren
Barriärbrytaren

Barriärbrytaren används för att planera inför start av projekt och för att följa upp under pågående projektarbete. Metoden tar en till fyra timmar att genomföra och passar för en eller flera parallella gruppen med 6-8 deltagare. Resultatet är en överenskommelse om konkreta handlingar för projektets förverkligande.En processledare som är oberoende i förhållande till projektet är att rekommendera vid genomförandet av metoden.

Barriärbrytaren är ett verktyg för projektplanering. Systematiskt beaktar deltagarna de olika hinder som kan uppkomma för att uppnå syftet med projektet. Därutöver tittar man också på vilka handlingar som behövs för att lösa problemen. I slutet av denna övning gör grupperna en tidsplan för sitt projekt för de kommande tre månaderna. Här jobbar gruppen med vilka konkreta handlingar som deltagarna i gruppen skall praktisera för att nå sina mål. Till sist gör gruppen en tidslinje med konkreta uppdrag och rollfördelning.

Brev för utveckling

En metod för att jobba med utveckling och uppföljning är att ge i uppdrag att skriva ett brev till sig själv. Välj en av kategorierna eller gör en egen anpassad till ert syfte.

Dela ut kuvert till alla, be deltagarna skriva sitt namn och adress på. Dela ut frågorna eller ett papper och berätta om frågorna, be dem skriva, stoppa brevet i kuvertet och slicka igen. Du samlar in kuverten och skickar breven till deltagarna ett par månader senare.

Förslag på frågor i kategorin ”När jag är glad, mår bra och har roligt”:

  • Jag blir glad av…
  • Jag mår bra när…
  • Jag tycker det roligt att…
  • Fundera över vad behöver du göra för att vara glad, må bra och ha roligt mer och oftare, både i arbete och privat?

Förslag på frågor i kategorin ”mina kompetenser, styrkor och framgångar”:

  • Jag är bra på …
  • Mina starkaste sidor är…
  • Jag är stolt över att jag…
  • Fundera över vad du skulle kunna göra för att utveckla och ha större glädje av dina kompetenser, styrkor och framgångar både i jobbet och privat?

Förslag på frågor ”mina styrkor och ledarförbättrare”:

  • Jag är bra på…(mist 3 saker)
  • Jag behöver utveckla… (minst 3 saker)
  • Detta kan jag göra för att bli en bättre ledare…

Förslag på frågor ”vad tar jag med mig från den här utbildningen/konferensen/träffen”

  • Jag har lärt mig…
  • Jag tar med mig…
  • Detta vill jag bli påmind om om (t.ex.) tre månader…

När
Att ställa dessa frågor  väcker nya tankar, och fokuserar på egen utveckling. Tänk på att det krävs porto för att skicka kuverten, alternativt delar du ut kuverten och ber deltagarna öppna dem på julafton, deras födelsedag eller en dag som är viktig i er process. 

Hur lång tid
Det beror på gruppen storlek, men avsätt gärna en timme så att tillräcklig tid att skriva ett genomtänkt brev finns.

Resultat
En kreativ metod som får deltagarna att tänka efter och reflektera över sin egen situation.

För hur många
Passar alla grupper.

Bruttofloskellista

Detta är ett roligt sätt att granska exempelvis en projektdokument eller en utvecklingsplan. Börja med att ta fram dokumentet som innehåller verksamhetens mål. Gå sedan igenom alla mål ett i taget och se om målet är mätbart och går att förverkliga. Alla mål som exempelvis går ut på att förbättra världen eller att höja livskvaliteten, dvs. sådant som kan klassas som floskel stryks. På detta sätt kommer enbart mål som går att förverkliga att lämnas kvar.

När
I slutet av projektskrivande eller i slutskedet av framtagandet av en utvecklingsplan.

Hur lång tid
Beroende omfattningen av dokumentet men från 5-15 minuter till en halvtimme.

Resultat
Ett dokument med mål som går att uppnå och som är realistiska.

landsbygd 2.0

Landsbygd 2.0

Landsbygd 2.0 är en metod för samtal kring lokal utveckling.I Landsbygd 2.0 kommer vi lyfta fram idéer för lokal utveckling genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar.

Materialet finns att beställa från Hela Sverige ska leva, men går även att ladda ner. Materialet består av 9 kort, 1 duk och en processledarmanual. Här kan du ladda ned materialet till metoden.

När?
Som uppstarten av ett gemensamt arbete

Hur lång tid?
ca 2,5 – 3 timmar

Resultat
Varje grupp får fram en gemensam plan för bygden som man kan arbeta vidare med.

För hur många?
Max 8/grupp och nästan hur många grupper som helst.

LEA – Lokal ekonomisk analys

Ladda ner metodboken om hur man gör en LEA

En lokal ekonomisk analys leder till en rapport som kan vara värd flera miljoner kronor för den lokala marknaden. Missa inte denna chans! Hur stora är de samlade intäkterna i ditt område? Hur stora är det samlade utgifterna i ditt område? Vad konsumeras av varor och tjänster? Hur mycket av konsumtionen sker inom området och hur mycket läcker ut? På vilka områden finns det utrymme för att stärka den lokala självförsörjningen?

LEA betyder grovt att man inom ett begränsat geografiskt område tar fram svaren på dessa och andra frågor.

Studiematerialet LEA bygger till stor del på statistikuppgifter. De flesta från SCB och en analys av uppgifterna. Till LEA:n finns också en intressant beräknings- och analysmodell.

När
När man vill utreda hur pengarna rör sig in och ut ur samhället.

Hur lång tid
Flera möten som kombineras med studiearbete

Resultat
En bild av hur samhällets ekonomi ser ut, och förslag på hur man kan få en mer hållbar ekonomi i samhället

Studiecirkel

Lokalt utvecklingsarbete passar ofta bra att göra i form av en studiecirkel. Alla studieförbund kan hjälpa er med detta, ni väljer själva vilket studieförbund ni vill samarbeta med.

Vad är en studiecirkel?
En studiecirkel är en mindre grupp människor som tillsammans studerar ett ämne, eller fördjupar sig i ett gemensamt intresse. Cirkeln är en rolig och effektiv studieform, där gruppen tillsammans med cirkelledaren planerar studierna. Tillsammans väljer man studiematerial, vad man ska fördjupa sig i och vad man ska göra mellan sammankomsterna.

Förutsättningar som gäller är att det skall vara en liten grupp om minst tre personer, inklusive ledare. En cirkel pågår under minst tre sammankomster, dock minst nio studietimmar. Gruppen skall ha ett mål med sina studier och avsluta sin cirkel med en enkel utvärdering, över vad man uppnått med sin verksamhet.

Hur går det till?
Ofta pågår studiecirkeln några månader, men den kan vara både kortare och längre. Man brukar träffas en gång i veckan, dag- eller kvällstid, men det är även möjligt att träffas oftare eller mer sällan. Vad som skall göras mellan träffarna beslutar gruppen gemensamt. Var och ens bidrag för cirkeln framåt.

Hur startar jag en studiecirkel?
Du tar kontakt med ett av de nio studieförbund som finns så hjälper de dig att komma i gång. Vilket studieförbund du väljer kan bero på vilka rörelser som står bakom förbundet eller vilket förbund som är bäst på just det ni valt att jobba med.

Läs mer på Folkbildningsförbundets sida: www.studieforbunden.se

Styrkebaserad utveckling (Appreciative Inquiry)

Metoden frångår problemanalys för att istället analysera den positiva kärnan hos det som ska förändras och utgår från denna för att finna nya lösningar. Styrkebaserad utveckling kan utföras på många olika sätt. Vilket man väljer beror på gruppens specifika behov och önskemål, men alla tillvägagångssätt ska bygga på de fyra nyckelfaserna.

Nyckelfaserna
Upptäckt (Discover) Här identifieras och undersöks nutida styrkor i organisationen eller bygden – vad är bra just nu?
Dröm (Dream) Här presenteras förhoppningar och visioner om framtiden.
Design (Design) En kollektiv design eller plan för att göra verklighet av visionerna tas fram. Förverkligande (Destiny) Designen förverkligas genom aktiviteter och förändringar för ett bestående resultat av hög kvalitet.

Utifrån nyckelfaserna kan diskussionsfrågor utformas, antingen av deltagarna själva eller av den som förbereder mötet. I anslutning till nyckelfaserna bör ämnet i fråga, det ni vill förändra, skrivas ner. Styrkebaserad utveckling går, som nämnt ovan, att utföra på flera olika sätt, både i större grupper och mellan enstaka personer. Ett exempel på ett utförande är att använda sig av den positiva intervjun.

Intervjun hålls mellan två personer som turas om att ställa frågor till varandra. Frågorna ska belysa positiva upplevelser och organisationen eller samhället i sin bästa form och kan utformas på detta sätt:
– Beskriv en höjdpunkt du upplevt i din organisation/community/samhälle då du var som mest engagerad och driftig.
– Vad låg bakom denna upplevelse? Hur drivs organisationen/communityt/samhället när sådana höjdpunkter uppnås?
– Beskriv vad du värderar högst hos dig själv, ditt arbete och din organisation/community/samhälle.
– Beskriv din drömorganisation/community/samhälle om tio år. Hur ser det ut? Vad är annorlunda? Hur har du bidragit till att det blivit på detta sätt?

Svaren på frågorna kan sedan presenteras i en större grupp och utgöra underlag för vidare utvecklingsarbete.

När
När gruppen önskar arbeta med förändring genom en process som fokuserar på det positiva och där lyssnandet är viktigt.
Hur lång tid
Genomförandet kan sträcka sig mellan några timmar och flera månader. Metoden kan också bli en del av den dagliga verksamheten.
Resultat
Resultaten efter AI spänner ofta över flera områden. Under processen utvecklas inte bara utvecklingsämnet i fråga, utan också de personer som ingår i processen.
För hur många
20 till 2000
Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler