Etikettarkiv: undersöka

Fantasistudion (Power of Imagination Studio)

I fantasistudion får deltagarna använda sin fantasi för att gestalta problem, vilket ger näring åt kreativ problemlösning. Vid ett stort antal deltagare delas dessa fördelaktigen upp i mindre grupper.

Metoden består utav tre faser. I den första fasen presenterar deltagarna sina problem och farhågor. Kritik och klagomål tas upp för diskussion så att de förstås och kan utgöra grunden för nya lösningar. Andra fasen fokuserar på fantasi och framtidsvisioner. Deltagarna får i uppgift att fantisera om en framtid inom organisationen eller samhället utan problemen från fas ett. Fantasierna får gärna vara icke-realistiska och abstrakta. Utifrån dessa fantasier ska deltagarna nämligen skapa små dramer som de sedan spelar upp för varandra. Fas två syftar till att förbättra deltagarnas samarbete och att främja ett tänkande som frångår mentala hinder och ramar. Idéerna översätts sedan till vanligt språk. I den tredje och sista fasen arbetar mindre grupper parallellt utifrån de teman som uppkommit under tidigare steg. Mål och styrkor diskuteras och en plan inför kommande arbete med frågan skrivs. Planen är mycket viktig inför det fortsatta arbetet med frågan. Grupperna granskar varandras planer och är fria att korrigera dem. Arbetsgrupper bildas och så har ett flertal kreativa och hållbara projekt skapats.

När
Metoden är bra vid både förändrings- och samarbetsarbete. Särskilt bra fungerar metoden vid diskussioner mellan människor på olika hierarkiska nivåer, eller där deltagare ogillar att tala inför större grupper.

Hur lång tid
Processen kan ta flera dagar, men också klaras av under en dag. Tänk på att avsätta tid för förberedelser.

Resultat
Metoden får deltagarna att omvandla problem och kritik till kreativa projekt att arbeta vidare med. Metoden uppmanar till kreativitet och gemensamt engagemang.

För hur många
Tolv till 120 personer.

Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler

Finn finansiering

Att hitta finansiering som möjliggör för en att genomföra sina idéer tar ibland en betydande tid av projektet som helhet. Slup.se – Stockholms läns utvecklingspartnerskap för social ekonomi tittade 2005 på lösningar för den sociala ekonomin när det gäller ekonomi, kredit och finansiering. Gruppen gjorde en kartläggning av de möjligheter som finns.

Skriften ger tips om hur man kan undersöka de lokala förutsättningarna för finansiering – och de verksamhetsformer som passar bra för den sociala ekonomin.

Detta material är tänkt som en första vägledning till hur ni som vill starta ekonomisk verksamhet tillsammans kan tänka kring finansiering. Finansiering är ett stort problem för alla grupper som vill förverkliga sina idéer, eftersom man ofta inte är insatt i finansieringsfrågorna och har svårt att få rådgivning.

Slup.se består av ett brett partnerskap där länsstyrelsen, kommuner, organisationer, företag och den sociala ekonomins aktörer i Stockholms län samarbetar kring tre olika teman: Utbildning, stödtjänster och social redovisning. Syftet har varit att finna nya modeller till förbättring inom områden som finansiering, ledarskapsutveckling, upphandling, social redovisning, integration och lokalt utvecklingsarbete. Arbetet utmynnade i en hemsida med stödtjänster för den sociala ekonomin.

När
När man behöver pengar eller en organisationsform för att genomföra sin idé.

Hur lång tid
Flera möten – några veckor. Passar bra som studiecirkel.

Resultat
En analys av vilka möjligheter som finns.

Fyra hörn

En fyra hörn-övning är en diskussionsmetod som är väldigt bra att få igång diskussioner med. Här får också deltagarna möjlighet att ändra ställningstagande efter diskussionen. Välj en frågeställning eller ett påstående, till exempel vilken frukt som är godast. Varje hörn i rummet får ett alternativ, till exempel äpple, päron, banan och öppet hörn. Det är jätte-viktigt att det inte finns några rätt eller fel av alternativen, man ska inte kunna svara ”fel” på påståendet. Det är också viktigt att det alltid finns ett öppet hörn där man kan ställa sig om man inte håller med om något eller om man har en egen idé.

Nästa steg är att man får prata ihop sig i hörnen, varje hörn får sedan presentera hur de har tänkt. Det är hel okej att under övningen byta hörn.

När
Den här övningen är en ögonöppnare inför en process som involverar diskussioner med människor som inte känner varandra särskilt bra, eller när ett förändringsarbete ska inledas. Övningen fungerar också när en grupp ska lära känna varandra.

Hur lång tid
Det beror på gruppen storlek, men avsätt minst en timme så att diskussion hinns med.

Resultat
Alla får ta ”fysisk” ställning, men själva välja om de vill förklara sig eller argumentera. I och med detta får också alla röra på sig och de ”vanliga” reglerna i en diskussion slutar att gälla.

För hur många
Passar en något större grupp, gärna runt 10 personer och uppåt.

Geniet i dig (Think Like a Genius)

Alla metoder behöver inte utgå från verbala uttryck. Geniet i dig erbjuder istället modellbyggande som en väg till lösningar. Varje deltagare får välja ut en fråga eller ett problem att arbeta vidare med. I nästa steg får deltagaren bygga en tredimensionell modell som ska uttrycka hens tankar kring frågan. Modellerna presenteras sedan för resterande deltagare eller, om många människor deltar, för deltagarna i den egna gruppen. Slutligen visas modellen för andra mer eller mindre inblandade som får ställa frågor och utmana både sin egen och kreatörens kreativitet.

 

När
När språkliga eller kulturella antaganden och hinder ska överbryggas och för att utveckla människors kreativitet vid sökande efter lösningar.

Hur lång tid
Tre timmar till en dag.

Resultat
Kreativa och öppensinnade deltagare som öppnar upp för tolkningar och nytänkande.

För hur många
Tolv deltagare och uppåt.

Referens
Holman, Peggy, Devane, Tom & Cady, Steven (red.) (2007). The change handbook: the definitive resource on today’s best methods for engaging whole systems. 2. ed. rev. and expanded San Francisco: Berrett-Koehler

Pluppning

En metod för att prioritera vilka frågor som är viktigast för en grupp. Den fungerar som duttining, men är är lite mer avancerad i fråga om antalet pluppar.  Varje deltagare får tio pluppar, vilka kan utgöras av klisterlappar, häftstift eller annat valfritt pluppdon. På den fråga eller det ämne som deltagaren anser vara viktigast placerar denne fyra pluppar. På den näst viktigaste frågan placeras tre pluppar, den efterföljande i ordningen två och slutligen placeras en ensam plupp på en fråga. När alla deltagare placerat ut sina pluppar kan gruppen se sin gemensamma prioriteringslista.

När När gruppen behöver göra en gemensam prioritering av frågor.

Hur lång tid? > 15 minuter

Tyst minut

Innan man kör en runda kan det vara bra om alla deltagare själva hunnit fundera över frågan. Detta kan uppnås genom en enkel metod, här kallad en tyst minut. Efter att frågan presenterats får deltagarna helt enkelt ta en tyst minut att fundera över den. Deltagarna bör skriva ner sina funderingar på ett papper. På detta sätt får alla deltagare chansen att skaffa sig en egen uppfattning om frågan innan de får höra vad de andra tycker. Då är också chansen större att fler perspektiv och synpunkter tas upp under rundan.

När?
För att alla ska hinna bilda sig en uppfattning om frågan och för när flera perspektiv och synpunkter önskas.

Hur lång tid?
En minut.